Vi var fyra killar som drev ett UF-företag som hette Pys & Väs UF. Det vi tillverkade och sålde då var en så kallad grytlockslyftare, en produkt vi kom på själva som man använder för att undvika att det kokar över när man lagar mat. Vi ville hitta ett problem som vi kunde komma på en lösning till, det var då vi kom på vår lilla idé. Vi ville hitta ett problem som alla råkar ut för, detta för att få en så bred målgrupp som möjligt och matlagning, tänkte vi, är något de allra flesta kommer i kontakt med. Särskilt att koka upp något är något verkligen alla gör; studenter som kokar nudlar i studentlägenheten eller den som ska laga en sjurätters middag till nyårssupén.

Vi testade oss fram lite tills vi kom fram till en fungerande modell. Från att vi kom på idén tills vi hade en färdig produkt tog nästan ett halvår. Vi fick testa många olika varianter som kostade olika mycket att ta fram. Målet var en liten och enkel lösning. Sedan handlade det ju inte bara om att komma på en bra idé utan man är ju tvungen att sälja in idén hos andra också. Så då gjorde vi bland annat visitkort, broschyr, logotyp, hemsida. Vi lade ner mycket tid på allt runt omkring för att skapa en enhetlig och bra grafiskgrund och för att ge en proffsig image runt idén, vad gällde visitkort, broschyr, logotyp, hemsida, etc. För även om vi märkte att vår idé var uppskattad och sålde sig själv till viss del, blev det då andra förväntningar från kunderna och de fick en bild av företaget. Just nu ligger idén på is och alla är ute på olika ställen och gör annat, men tanken är att vi ska sälja idén då vi antagligen inte kommer att kunna driva den tillsammans.

Roligast med hela upplevelsen var när vi fick springa upp på scenen i Stockholm på den nationella mässan då vi vann i kategorin ’Bästa produkt’, det blev ett kvitto på att vi hade gjort bra ifrån oss. Det kändes så skönt att få en sådan belöning efter allt det slit man lagt ner på det. Men själva resan var också sjukt kul. Nu i efterhand är det rätt kul att tänka tillbaka på när vi satt och tillverkade produkterna själva i en källare. Vi slet och alla var sura på varandra.
Det mest lärorika har nog varit allt som gått galet och åt skogen, för det var det en hel del som gjorde under resans gång. Vi har förstått hur vikigt det är att aldrig ge upp och alltid vara envis. Man får räkna med att det sällan går som man tänkt sig och det är viktigt att ha förmågan att alltid försöka lösa de problem som uppstår. Sen har man lärt sig väldigt mycket om samarbete också. Det var sällan eller aldrig som alla fyra drog åt samma håll och utmaningen blev att få det att fungera trots att alla fyra ville olika och man fick lära sig att inte låsa in sig på sin idé utan lyssna på de andra. Lösningarna vi kom fram till blev säkert bättre och mer mångsidiga än de blivit om var och en kört sitt eget race.

Ingen av oss kommer egentligen från företagarfamiljer men i framtiden är det flera av oss som säkerligen skulle kunna tänka oss att starta eget i framtiden. Det var fräckt att från att inte veta mer än att vi skulle driva ett företag till att det växte fram och på slutet så hade vi ju egentligen ett klart företag att sätta igång med bara. Erfarenheten vi fått om att driva ett företag har enbart varit positiv och vissa av oss hade nog aldrig haft det i tankarna att starta eget om vi inte gjort UF. Det som lockar är att det var så kul att vara sin egen och att vi kunde ta våra egna beslut och där med kändes det så bra när man lyckades att känna att det var man själv som uppnått detta.