"Vad skulle du göra med Bengtsfors? Fabriken läggs ner, människor blir arbetslösa – vad skulle du göra?" Jag fick frågan en gång av ett kommunalråd. Jag svarade: "Tänk så här: Efter varje lågkonjunktur startas det många företag därför att folk har tvingats tänka nytt och kanske äntligen fått tillfälle att förverkliga en dröm man har haft. Men i en högkonjunktur vågar ingen, man sitter med sin lön och blir bekväm." Mitt råd var att betrakta Bengtsfors som en lågkonjunktur. Vad har folk för drömmar? Vad finns det för idéer som skulle kunna förverkligas?

Vid ett annat tillfälle, när jag skulle föreläsa om globalisering och entreprenörskap, fick jag frågan "var får du din energi ifrån?" Mitt spontana svar var: Av det jag gör får jag energi – jag gör inte saker för att jag har energi. När det man ägnar sig åt börjar stjäla energi, då är det fel saker man håller på med.

Att vara entreprenör handlar mycket om att förverkliga sig själv. Man måste vara nyfiken och se möjligheter. Det är här och nu. Att ligga sömnlös på nätterna, inte av oro utan för att man är uppspelt, eller känner att man snarare leker än jobbar – det är kul!

För mig startar tankeprocesserna när jag ser eller hör något och tänker att jag kan göra det annorlunda, eller tillföra något som utvecklar idén ytterligare. Processen kan också starta med att jag ser ett behov eller får en idé och funderar vidare på hur jag skulle kunna möta det behovet eller förverkliga idén. Det är det entreprenörskap handlar om - att inte tänka att någon borde göra det, utan att jag kan göra det.

Jag har också fått frågan om man skulle baka in entreprenörskap i skolundervisningen och tja, det är kanske en väg att gå. Men entreprenörskap är medfött. Vi har det i oss från början, men får lära oss att lägga band på det. Entreprenör är den som inte låter sig kuvas.